Vanmaktens timmar i Östberga utan vuxenstöd

I går fick jag veta att Mohammed, 22 år var skjuten. Fem trappor upp sitter en mamma och försöker förstå vad som hänt, inte hänt. Gatan utanför höghuset är fullt av unga människor, barn och tonåringar. Alla vet – sorgen finns på sjunde våningen. Sorgen finns på torget där Mohammed var självklar. Som agnar  i vinden rör sig olika grupperingar runt. Någon gråter hejdlöst  och hjärtskärande. Han var som den bror jag aldrig haft, snyftar hon mot min axel. Sammanbitna syskon där tårarna bara stoppas av hård självbevarelsedrift. Systern till fyra, förlåt tre bröder nu. Gråter men inte utåt. Hon vill ha hämnd, hämnd på dem – de som tog hennes bror.

Mitt i sorgen och vanmakten, vetskapen saknas något vesäntligt. Vuxna människor. En plats att mötas på. I massan av sörjande barn och unga saknas i vanlig ordning vuxenvärlden. Här var det ingen krisgrupp som klev in. Inga dörrar som öppnades till de kommunalt ägda lokalerna. Ungdomsgården deklarerar i telefonen att de öppnar kl 18.00 och att läget är under kontroll. Skolans rektor vill inte öppna matsalen för det är Ungdomsgårdens ansvar. I lägenheten där Mohammeds familj bor, trängs vi på mindre än 60 kvadratmeter. Människor kommer och går. Kommunens för helgen stängda lokaler är låsta.

Jag har aldrig upplevt att någon jag känt blivit skjuten. Jag har många vänner vars barn har dött av överdoser och självmord. Jag läser om dödsskjutningarna i Göteborg där man nu tröttnat. Boende i Göteborg vill ha trygghet och kunna känna sig trygga. De skjuts i Hässelby, det har skjutits i Älvsjö tidigare. Men det har aldrig handlat om en person som man förväntar sig komma ut ur porten och säga hej…alltid hjälpsam och snäll. En person som ungarna på gatan också i de socialt bästa hem säger – Mohammed var så snäll varför skulle de skjuta honom!

Bästa Stadsdelsförvaltning Årsta-Vantör, mordet skedde inte på våra gata, inte i vårt hus. Men det drabbade oss. Det drabbade ett område som politiker och polis säger, ja men Rinkeby och Husby har större problem. I Östberga är det bara småbuset. Vi har kontroll över läget! Hur var det, när Ungdomsgården stoppar dem under 18 för att de tar för sig för mycket och skrämmer de yngre på gården. Väl medvetna om att den rädslan inte lär försvinna bara för att några stängs ute. När samma gäng ”hotar” mindre barn. Vi har konroll över läget! Småbuset samlas på torget, pizzerian och vår port.

Nej Stockholm Stad och Årsta/Vantör ni har ingen kontroll. Ni vet inget och ni bagatelliserar problemen. De är samlade i samma klunga. Ungefär som en legal knarkarkvart – vi vet var ni är. Det räcker inte. Resurserna skall inte sättas in när förorten brinner. De måste sättas in innan det ens börjar pyra. I går vågar jag påstå att Stockholms politiker och Årsta/Vantör skapade glöd, men inte glöd till hur vi ska lösa problemen på ett klokt sätt, utan hur vi ska hämnas. Död åt förövaren. Att förövaren säkerligen har tio till som är beredd att göra samma sak blir underordnat. Ni lät glöden fara fritt från mun till mun, från grupp till grupp. För där fanns ingen som kunde släcka. Det spelar ingen roll att i det läget som jag sa, hämnd skapar bara fler döda. Hämnd är ingen lösning. Öga för öga, tand för tand. Glöden hade redan börjat bli eld.

Varför öppnades inte Ungdomsgården på morgonen. Varför fanns inte Svenska kyrkans krisgrupp och Imamerna på plats, för att trösta. Ge utrymme att prata. Gråta. Svära. Säga fula saker. Hålla om – finnas till hands. Förklara, lyssna. När barn och unga vuxna, hamnar i chock, när de drabbade vuxna inte orkar måste det finnas krafter runt omkring som tar över och hjälper. Inshallah – om Gud vill
säger mina muslimska vänner. Men inte heller deras Gud som är vår Gud vill hämnd, våld och oförrätter.

 SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige, Metro, UNT