Marianne en av dem jobbar för en rättvisare inställning till ersättning för vanvård, har gjort en hypotetisk jämförelse med en vanligt brottsmålsutredning, men ligger det inte något i detta ang ersättningsnämnden för dem som varit vanvårdade, säger Marianne: ”Om man leker med tanken att Ersättningslagen skulle tillämpas i brottmål i stället för Brottsbalken, så skulle ett sådant brottmål kunna se ut så här i stora drag. Den misstänkte skulle lämna en muntlig eller skriftlig redogörelse för händelsen till en utredare hos polisen. Den utredande polisen skulle inte träffa den misstänkte personligen, möjligen kontakta denne per telefon.
Sen skulle utredaren göra en sammanfattning av den misstänktes berättelse. Utredaren skulle självsvåldigt välja vad som skulle tas med i sammanfattningen och föreslå om den misstänkte skulle frias eller fällas i domstolen. Utredaren behöver inte bry sig om ifall det misstänkta brottet går att hänföra till någon eller några paragrafer i Brottsbalken, utan skulle bara hänvisa till vad som är ”normalt” i samhället vid tiden för brottet. Och då ska utredaren ta ställning till om brottet är av allvarlig art eller om brottet inte är av allvarligaste art.
Då det är ”normalt” att lägga ut nakenbilder av barn på internet, köpa sexuella tjänster, skattefuska, köra fortare än hastighetsbegränsningar, våldta sin sambo, snatta varor i affärer mm, så föreslår utredaren att den misstänkte ska frikännas av domstolen med hänvisning till att brottet inte är av allvarligaste art. Bara om utredaren anser att brottet är av allvarlig art föreslås en fällande dom, t ex för mord och dråp.
Utredaren kan fritt välja vad som ska tas med i utredningen ur den misstänktes redogörelse beroende på vad utredaren anser att domstolen behöver veta. Den misstänkte delges inte utredningen före domstolsförhandlingen och varken försvaret eller åklagaren får ta del av utredningen och utredarens förslag till dom.
När domstolen fastställt en tid för förhandling får åklagaren, försvarsadvokaten och domstolen ta del av utredarens sammanfattning och förslag till dom någon timme innan den börjar. Den misstänkte förhörs i domstolen. Vittnen förhörs, men deras uppgifter betraktas som oviktiga och noteras endast summariskt. Först efter rättegången får parterna ta del av utredningen via sammanfattningen i domen.
När domstolen avkunnat dom har ingendera parten rätt att överklaga domen.”
Intressant är också att om det som barnen i Vanvården utsatts för som sexuella övergrepp, misshandel, tvångsarbete skulle prövas i en domstol idag, skulle då domaren säga att en viss form av sexuella övergrepp, misshandel etc får vi räkna med och sedan hänvisa till att det inte är av allvarlig art och gärningsmännen därmed gå fria. Såväl Grooming som att utnyttja minderåriga sexuellt är idag olagligt. Att utnyttja barn sexuellt var heller inte tillåtet 1920-1980. Men att våldta barn, sexuella närmanden enligt Ersättningsnämnden skulle inte dag räknas som inte av allvarlig art. Hur kan Göran Ewerlöf någonsin ha suttit som domare i en rättegång det är mig en gåta.
SR, Aftonbladet, Expressen, DN, SVD, SVT, TV4 UNT ETC
Postat i:sociala frågor
